Mamma fyller 75 år nästa vecka.

Jag har ju varit på mamma några gånger om hur hon vill fira det, men har inte fått någon större respons.

Jag har själv funderat, men inte tagit tag i det.

I går ringde min morbror och berättade att mammas bästa väninna ringt och ville höra om det var något inplanerat.

Så nu kommer jag mig för att ta tag i det.

Mamma gick med på att firas när hon fick veta att det var förfrågningar om kalas. Så på söndag blir det,,,inget stort, bara att folk får komma vilken tid de vill under hela söndan och fika hur mycket de vill. Har även pratat med en faster, så de kommer med pappas alla syskon också + min 95-åriga farmor. Ska bli extra kul att träffa henne.

Mamma kom också på att hon skulle vilja bjuda hit en väninna som tydligen kommer från hennes barndoms hemtrakter, men som bor här i stan nu. Så hon skulle ringa henne på en gång.

Tog en halvtimme så ringde hon;

- Det är bara skit med mig! Jag vill inte leva! Jag kan inte göra någonting. Jag vill inte ha nåt kalas, jag är inget att fira!

- Men snälla mamma, vad har hänt? Allt var ju bra för en stund sen.

- Jag kan inte hitta nåt telefonnummer till hon jag skulle ringa.

- Ja men, det ordnar vi. Vad heter hon?

- Jag vet inte. Jag har inte en aning om vad hon heter.

- Vet "Anna-Britta", vad hon heter?

- Nää, dom känner inte varandra.

- Men min morbror då?

- Jaa, kanske. Jo, det borde han veta.

- Ja, men då ringer jag honom och kollar så fixar vi numret så att du kan ringa imorgon istället.

- Ja, men jag är ju helt värdelös som inte kan komma på ett namn.

- Nej mamma. Du är inte värdelös. Det är ju sånt som de flesta råkar ut för. I bland är det bara så och rätt vad det är så dyker det upp. Vi fixar det i morgon. Ta det lugnt du.

Pappa hade tydligen ramlat nu under kvällen (igen) och de hade med gemensamma krafter lyckats få upp honom. I dag hade han inte gjort illa sig. Men jag var orolig över om han hade ramlat för att han hade en känning, så jag bad att få prata med honom. Nu var det extremt svårt att prata med honom, vet inte om han inte satt på hörapparaten riktigt. Men det lät som att han snubblat. Det verkade i alla fall inte varit lågt blodsocker.

Nu ska jag försöka komma till ro och somna tidigt. Jag har ju lite svårt för det.

Sällan jag somnar före midnatt och sen försöka kliva upp kvart över fem. Enda gången jag är riktigt trött är på morgonen.

Har för mycket att fundera på, svårt att slappna av. Vet att jag behöver somna tidigare, men det går inte. Suck!

Godnatt

Det slog mig, när jag tittade tillbaka på lite äldre inlägg (somras), att det kanske inte är som jag tror, att mamma har blivit klarare i huvudet.

Det kanske bara är att jag inte har samma tid för dem nu när jag jobbar, som på sommaren, så jag märker inte riktigt hur förvirrad mamma är.

Det kan ju vara ganska lätt vid ett telefonsamtal att dölja det.

Jag åker ju inte dit lika ofta nu när jag jobbar, så det kanske händer lika mycket tokiga saker nu, men jag märker det inte för jag är inte där.

Påminner lite om "Om ett träd faller i skogen och ingen är där och hör det, låter det då?"

Om jag går efter den tanken, då måste jag nog säga att jag är lurad.

Det där tål att tänka på,,,fast det verkar ju inte föreligga någon fara för deras liv. De har ju folk från hemtjänsten som hjälper dem med mat och insulin och omläggning av sår.

Mamma ringer ju lite nu och då och har lite frågor om allt möjligt.

Jag hoppas att de ringer om det skulle bli riktigt tokigt också.

Ja, då var det klart med stugan för i år.

Tog som sagt med mig mamma dit för att städa undan, ta med saker de kan behöva hemma, plocka undan på gården, plocka ur kyl o frys o.s.v

Det gick bra och fort, mamma gick mest runt på gården och bara njöt av att vara där och det tyckte jag hon kunde få göra medans jag stökade undan.

Vi hade bestämt redan innan vi for att pappa skulle få vara hemma, ändå under de här få timmarna, frågade mamma efter pappa fyra gånger.

Mamma var  irriterad på hemtjänsten som gått och handlat åt dem eftersom hon inte sagt att de skulle göra det. Jag försökte förklara att de fått tillåtelse att gå handla om någon ber om det, det kan ju faktiskt vara pappa som sagt till. När jag sa det och att de hjälper mig på det här sättet, så sa hon att det var OK.

Så det gick ju bra.

Ändå, trots det jag skrivit ovan, så tycker jag att mamma verkar lite klarare. Eller åtminstone är hon på bättre humör, då går hon ju inte och "ältar" allt, så hon kanske verkar klarare.

Svårt att säga.

Huvudsaken att hon verkar må bra, då blir det lättare för pappa.

Pappa hade väldigt ont i ryggen. Han hade tydligen gjort en riktig vurpa på golvet i sovrummet häromkvällen.

Mamma och pappa verkar ha fattat det här med trygghetslarmet nu i alla fall, för den här gången tryckte de.

Pappa sa att det tog fem minuter innan nån kom, det tycker jag var snabbt, men det tyckte inte han.

Det känns bra att de fattat vad man ska använda larmet till.

Nä, nu ska jag mysa med ungarna istället, jag hoppas att de vill mysa med mig.

har jag haft med mamma idag.

De hade varit ute i finvädret och promenerat. Good for them.

Mamma hade glömt att vi skulle till stugan i helgen, men hon blev jätteglad att vi ska åka dit i morgon.

Jag skriver väl i morgon och berättar hur läget är.

Nu är det lördag!

       ----------------------------------------------------------------------------------

Så här vackert är det i min trädgård nu.

Det kändes ju lite meningslöst att ha en omröstning när nästan ingen röstar. Tack till er som gjort det.

Det kanske var en meningslös fråga för er, men det hade varit intressant för mig att se hur vanligt det är bland de som läser om de har någon när och kär med demens, Men, men,,,det var bara 5 stackare som lagt sin röst. Omröstningen får en sista chans idag och sen plockar jag bort den och bryr mig inte om någon ny.

     --------------------------------------------------------------------------------------

För övrigt så har jag ledig dag i dag och är bara hemma med lill-grabben som är förkyld.

Dagen ska tillbringas med AJAX och framåt eftermiddagen kommer det att skina här hemma och bara dofta SÅ gott.

I helgen är det tänkt att jag och mamma ska åka till stugan för att städa undan och förbereda för vintern. Det är inte säkert att hon kommer i håg att vi bestämt det, men hon kommer säkert att följa med.

    ---------------------------------------------------------------------------------------

Dags att lägga in en bild innan jag glömmer hur man gör. Får bli en gammal bild, tagen i fjällen.

Ha nyss anlänt till arbetet.

Var och lämnade varor till mamma och pappa alldeles nyss. Mamma låg och sov!

Hon är ju en sån som alltid gått och lagt sig tidigt och sedan klivit upp typ, kl. 05.00.

Nu är det andra dagen i rad som hon sover länge, ändå sa pappa att hon lagt sig före 21.00 igår kväll,

Är hon ute på nätterna?

Pappa kan inte svara på det eftersom att han inte har hörapparaterna i på natten och alltså är stendöv då.

Hur ska man få veta om det är så?

Måste försöka prata med hemtjänstpersonalen igen.

Ringde i går och påminde pappa att han skulle till läkaren idag.

Efter att jag skjutsat lillen min till dagis, så for jag till mamma och pappa. Hjälpte mamma att dela medicinen och skrev ner på lista åt henne exakt vad hon tar för mediciner och varför hon ska ta dem, även hur mycket.

Då kan hon själv kolla, så kanske hon inte blir så orolig över tabletterna. 

Sedan efter en stunds letande efter pappas plånbok, som vi inte hittade, så var vi tvungen att åka till vårdcentralen.

Läkaren upptäckte rätt fort att pappa inte är så klar i huvudet. Så han tog fram papper för att göra ett MMT-test.

Efter diverse frågor så kunde jag konstatera att han fick ett mycket sämre resultat än mamma.

Nu är de i och för sig glömsk på olika vis, men ändå.

Pappa har inte en aning om vilket år det är nu.

Sånt vet ju mamma, men då är hon struligare och plockigare.

Att göra enklare räkning klarade han inte, inte heller att försöka rita av två figurer.

Nån av grejerna var lite tveksamt om han förstod på grund av sin dåliga hörsel, men överlag så var resultatet nedslående.

Prover togs och beställt en CT-skalle för att se efter förändringar och eventuellt vitaminbrist.

Personligen så skulle jag gissa på några småproppar eller nåt liknande.

Sen hem med pappa igen för insulin och mat. Satte igång stora söket efter plånboken och hjälpte mamma att söka saxar, som hon hade hakat upp sig på att leta idag.

Hittade fyra saxar men ingen plånbok.

Inget vidare för mamma idag, missat att ta nya kvällsmedicinen lördag- och söndagkväll. Vet inte om det kan påverka henne redan, men det verkar ju stämma bra.

Sen skynda hem för att hämta på dagis, tjejen min börjar bli stor, så hon fick nyckel och gå hem själv idag när hon slutade tidigt från skolan.

Ska in till dem i morgonbitti före jobbet (börjar jobba kl. 10.00), med diverse saker jag lovat att handla.

Jäkla stressande!

Jaha, nu är man på jobbet en helg igen. Jobbar var fjärde helg, det är inte så farligt ändå. Men det är svårt att åka från familjen på morgonen. Det går bra bara jag kommer hit.

Inte varit till mamma och pappa någonting sedan i tisdags och då blev det ju bara en snabbis, men jag har pratat med mamma några gånger.

Hon låter glad och mycket klarare och säger det också själv.

Hoppas verkligen att det är medicinen som kan få henne att känna så nu.

Jag vill verkligen inte att hon ska behöva känna sig så nere som hon gjort på sistone, både hon och pappa lider ju av det.

På måndag ska jag med pappa till vårdcentralen så jag får väl se om allt verkligen är så bra därhemma, som mamma säger. (Hoppas)

Såååå,,,allt känns bra, inget annat att rapportera om.

Känns ovanligt.