Nu är det äntligen fredag.

Även om jag sällan får riktig sovmorgon, så behöver jag i alla fall inte kliva upp 05.15 Känns bra!

Åkte och handlade till mamma och pappa nu i kväll och blev kvar längre än jag tänkt. Mamma var verkligen snurrig i dag. Sprang runt och slet och drog i ALLT. Letade och letade, men kunde inte säga efter vad.

- Om du försöker säga vad du letar så kan vi hjälpa dig.

- Ja men, jag vet inte vad det är. Men borta är den.

- Vad ska man ha den till? Kan du beskriva vad det är?

- Det är så mycket, jag har letat i hela lägenheten hela dagen och krupit på knäna under sängen och soffa för att hitta den.

- Kan du beskriva hur den ser ut? Vilken färg?

- Det saknas så mycket till alla apparaterna här hemma. Jag blir alldeles förtvivlad.

- Är det fjärrkontrollen du söker?

-Ja, just det.

Flickan min gick i väg för att leta och kom tillbaks med fjärrkontrollen 30 sekunder senare.

- Ja men nu är det ju inte bara det. Jag har tappat några såna här,,,vad heter det,,,,såna här man ska ha på affären när man betalar.

- Bankkortet?

- Nej, det vet jag nog vart det är, det är ju här i plånboken. Det är det där andra man ska visa upp när man ska betala.

- Legitimation?

- Heter det så?

- Får jag titta i plånboken,,,,,,nej, här är ditt körkort. Det måste vara något annat du menar.

- Ja men, man visar upp det här och så ska man säga två siffror.

- Två siffror?

- Ja, det brukar vara 8, 0. Men de säger att det var något som var fel.

- Om det är koden till ditt bankkort du menar, så är det XXXX.

- Njäää, nån kod vet jag inte om det är. Men jag tycker ju om åttor, så det ska det vara. Jag har tappat det också och letat överallt.

- Om det är inte är koden du glömt så vet jag inte vad du menar, men i den har du ingen åtta. Det är inget annat man visar upp när man betalar än bankkort och legitimation.

- Ja, jag kunde i alla fall inte betala, så jag fick gå hem.

- Jag tror vi ska ta ut pengar så att du slipper handla på kortet.

Sedan började hon att leta igen.

- Vad letar du nu då?

- Det är den där grejen till apparaterna.

- Fjärrkontrollen?

- Ja.

- Du fick den för några minuter sen, kommer du inte i håg var du la den.

- Jag har inte haft den, jag har letat hela dan. Herre gud, varför kan ingen tro på mig.

- Ta det lugnt, vi hittar den snart.

Snart hittade vi den igen.

- Varsågod mamma, här är fjärrkontrollen.

- Har den varit borta?

Överhuvudtaget verkar det varit mycket letande i dag. Men efter att hon fått fundera och inte kunde komma på fler saker som var borta så blev hon lite lugnare.

Hon hade väldigt svårt med substantiven idag också.

I dag fick jag nog utav att se henne i samma smutsiga byxor som jag sett henne ha i en evighet nu. Varje gång jag påpekat för henne att byxorna är smutsig, så har hon sagt att hon tvättade dem dagen innan. Idag provade jag en ny taktik;

- Ta av dig byxorna, så tar jag hem dem och tvättar dem.

- Nä men, de är inte smutsiga.

- Jo, de är smutsiga och jag ska ändå tvätta i kväll,  så jag tar hem dom och du får tillbaks dem senare i helgen.

- OK.

Så det är så jag ska göra. Ge order. Inte fråga eller lirka. Bara bestämma.

Pappa mådde bättre idag, medicinen började verka på en gång.

Vi hann med att få en trevlig pratstund i dag också innan barnen började knorra och ville åka hem.

I dag kände jag i alla fall att jag gjorde en insats, eftersom att mamma var så nipprig när vi kom, men blev så mycket lugnare innan vi for därifrån.