Det visade sig att det finns en förklaring till mammas deppighet och att hon är mer förvirrad.

Jag och brorsan missförstod varandra och klantade till det med mammas medicin och hon har inte tagit någon tablett mot depressionen på en vecka.

Det märktes tydligt idag när jag var där. Mamma såg ut som ett vrak och hon bara grät och däremellan så svor hon långa haranger som det osade om. Det var inte ord jag är van att höra i det hemmet.

När hon blir deprimerad så blir hennes demens tio gånger värre.

Argast var hon över att det kommit en leverans med hygienprodukter till pappa och de tog nu upp nästan all golvplats i klädskrubben, så nu kunde inte mamma komma åt några kläder.

Det var bara att kavla upp ärmarna och försöka röja och göra plats där inne. När det var gjort fick jag mig en utskällning för att jag inte visste vad delaktighet var som inte hade låtit henne vara med och göra det, men hon kunde inte göra så mycket eftersom att hon bara satt apatiskt på sängen och grät. Suck!

Jag förklarade hur jag misstänkte att det låg till med medicinen (fick det bekräftat av brorsan senare) och fick henne att förstå att det kommer att bli bättre om några dagar när medicinen börjar verka igen.

Pappa hade nog haft jobbigt med mamma hela dagen, hon hade enligt honom bara gått runt, runt i lägenheten idag och funderat vad hon skulle göra, så han fick hitta på olika saker åt henne att göra hela dan, annars satt hon bara och grät.

När jag gick därifrån var mamma i alla fall lite gladare.

Hoppas att tabletterna börjar verka FORT!

Nu i helgen har jag bara hunnit med att vara in till mamma och pappa en snabbis och lämnat mat.

Mamma verkade lite extra förvirrad och nu i kväll när jag pratade med henne så grät hon bara men kunde inte förklara varför hon var ledsen. Hon mumlade nånting om tvättstugan,,,,hoppas att hon inte varit i bråk med nån granne om tvättstugetider, men det lär jag ju inte få veta. Jag får åka in till dem imorgon bitti och kolla läget ordentligt.

Trevligt med brorsan på besök i går.

I kväll ska jag försöka få till nån mat till mamma och pappa som de får äta i helgen, om jag minns rätt så är matlådorna avbeställda t.o.m söndag. Kan vara att de börjar komma till söndag men jag tror inte det. Brorsan och jag får fixa till "egna" matlådor till dem.

Annars har dagen tillbringats på jobbet och där kommer jag vara hela helgen också, suck,,,,jag har ju fått mersmak av att få vara hemma med familjen nu.

Vad skönt jag har det nu,,,,att bara lämna över allt till brorsan.

Jag for till dem igår en sväng ändå, mest för att brorsan skulle få ett "normalt" samtal med någon. Dom hade det bra, brorsan kockade som vanligt. Jag bjöd hem honom till oss på middag idag, men jag fick tjata lite grann eftersom att han har känslan av att mamma och pappa behöver hjälp hela tiden. De är ju ensam alltid annars så han måste kunna lämna dem några timmar, bara han säger åt hemtjänsten att de får värma upp och ställa fram mat åt dem.

På lördag far brorsan hem till sig och då får jag sluta känna mig ansvarslös.

Det verkar som att det gick bra med mamma. När jag pratade med brorsan för några timmar sen så var mamma som vanligt.

Skönt!

Brorsan ringde för några minuter sedan och visste inte vad han skulle göra med mamma.

Han hade hört henne ropa på hjälp nu för en stund sedan och när han kom in i vardagsrummet stog hon lutad över soffan och sa att hon slagit huvudet och kände sig illamående, han tog henne under armen och skulle lägga ner henne i sängen men när de precis var på väg in i sovrummet så segnade hon ihop, benen bara vek sig.

När han ringde mig så låg hon och vilade och jag fick prata med henne. Hon lät riktigt bra, men jag förstår att det var otäckt för brorsan. Jag tipsade om att avvakta, men om han kände sig orolig så kunde han ringa igen så åker vi förstås upp med henne till sjukhuset.

Jag hoppas att det inte blir någon "fortsättning följer" av det här.

När pappa fyllde 75 år, så blev vi ju tvungen att ställa in eftersom att han blev inlagd sjukhus. Så det var dags att bjuda in pappas syskon med respektive + farmor för lite 75-årskalas nu i helgen istället.

Den här gången var det brorsan som fick ta hand om det mesta, jag var bara och supportade med att få ordning på mamma och pappa så att de såg respektabla ut.

När kalaset började så begav jag mig med familjen ut i julrean, vet inte om det blev nåt roligare. Helt otroligt vad mycket folk det finns i denna halvstora stad. Var kommer alla ifrån?

Nu är det mesta julfirandet över.

 På julafton kom mamma, pappa och brorsan som planerat. Allt gick bra förutom när mamma glömde bort att hon hade köpt julklappar ( i och för sig via mig) och hon fick lite panik och började leta efter pappas plånbok som varit borta jättelänge och sen sin egen och till slut halade hon fram en femhundring som hon ville att jag skulle växla så att hon kunde ge till barnen i julklapp. Herre gud, jag vet inte hur många gånger både jag och brorsan talat om för henne att det redan var ordnat. Ja, ja, till slut lugnade hon ner sig och det blev rätt så trevligt. Lillkillen var alldeles exter när tomten kom, hoppade bara upp och ner och skrek; JAAAAA, TOMTEN KOMMER! TOMTEN KOMMER!

Ingen rädsla, det var bra. Tjejen konstaterade på slutet av kvällen att hon älskade att fira jul med släkten.

Juldagen tillbringades mest på jobbet,,,,men nu är jag ledig i fyra dagar. Välbehövligt! Typiskt bara att nu verkar jag få en förkylning i stället. Värker i kroppen och huvudet och snoret rinner.

Ha en god fortsättning gó-vänner!