Pappa var inte lika pigg igår när vi kom för att hälsa på honom. Han sov rätt mycket och han var dessutom rätt förvirrad.

Han hade fått byta sal till en 4-sal men han trodde själv att han hade flyttat till Säter och alltså satt på psyket,,så han var lite arg (inte likt pappa) dels för att han hade en grind på sängen så han trodde att han var inlåst och även så sa han att; -Ja, det vet man ju hur det är, nu när jag hamnat på psykriatiska kliniken då kommer jag ju aldrig komma härifrån.

Annars verkar det som att de bestämt att de ska ordna det här med stenten men de ska göra det på röntgen och gå via levern.

Låter lite otäckt,,,hoppas att det inte är någon större risk för komplikationer. Remissen var skickad igår men de kunde inte säga hur lång tid innan det blir gjort. Bara att vänta.

I går när jag kom till mamma var hon ganska redig, Vi kunde sitta ner och prata lite grann om framtiden, jag förklarade att jag ville att vi skulle gå till banken och ordna så hon (d.v.s jag) kan betala räkningar via internet, så att vi inte behöver greja med sånt när pappa gått bort, att då kommer det bli så mycket annat att ordna.

Väldigt sansat så sa hon; - Ja, det är lika bra att ordna det nu, vi vet ju att klockan börjat ticka och timmen är snart slagen för honom. Det måste vi ju inse.

Vi funderade lite också på begravningsplats och det gick också bra att prata om.

Efter bankbesöket så gick vi förbi en klädaffär och jag lyckades få med henne in och köpte lite nya kläder,,,det brukar inte vara det lättaste.

Nu gäller det bara att jag får henne att använde dem, för allt nytt brukar hamna längst ner i en låda och så sätter hon på sig gammelkläderna igen. Suck!

På kvällen ringde hon och var förvirrad och undrade var pappa var.