Direktlänk till inlägg 26 januari 2009

Fy, vilken dag

Av Trollena - 26 januari 2009 23:26

For då till sjukhuset i morse, höll på att komma försent då vindrutetorkarna slutade fungera när det var som slaskigast. Tur ingen hörde mig då, gapade och skrek ensammen i bilen. Som att torkarna skulle börja funka för att jag skrek.(?????)


Ja, ja. Fick med pappa till diabetessköterskan för den vanliga årskontrollen. Allt såg bra ut enligt henne. Konstigt att tumören inte ger dåliga värden som hon kan upptäcka.


När vi kom tillbaks till avdelningen, så kom läkaren på en gång och hämtade oss till ett samtalsrum.

Pappa fick bra förklarat för sig att det handlade om en tumör, var den sitter och vilken undersökning som ska göras och att det eventuellt ska opereras en "stent" som leder förbi gallvätskan till tolvfingertarmen eftersom tumören har gjort en förträngning på stora gallgången. Det är denna förträngning som gör att han är gul och har klåda överallt.


Under samtalet såg jag hur tårarna rann på pappa, men han försökte verkligen kämpa emot. När vi sedan gick in på salen så kom tårarna ordentligt. Jag tror att han är rädd, väldigt rädd.

Vi satt länge och grät tillsammans.

Det var bland det svåraste jag varit med om.


Läkaren rekommenderade pappa att stanna kvar på sjukhuset tills undersökningar och eventuell stentoperation är klart, hon menade att allt skulle ta längre tid om pappa for hem. Pappa accepterade.


Mamma satt ju hemma och väntade på oss, det var ju sagt att pappa skulle komma hem idag. Så det var bara att bege sig till stan och försöka att berätta för mamma om pappas tillstånd.

Hon tog det inte som jag hade väntat mig.

Hon började prata om sina döda föräldrar, om hur de skulle ta hand om pappa i himlen och om att hon som är sköterska skulle vårda pappa. Jag försökte förklara att det pappa behöver nu är en fru. Då började hon prata om mormor igen och hur det var när hon dog.

Lite osäker på om hon förstått, så bad jag henne upprepa vad jag sagt, det gjorde hon i korta drag, men känslomässigt verkar hon inte tagit till sig det.


En kvart senare gick hon runt i lägenheten och visade mig vad hon kommit på att mormor (som inte lever längre) skulle klara av att göra hos henne, hon skulle ju kunna göra såna små sysslor som att damma tavlor och så. Så därför skulle hon kunna komma och vara med henne.

Jag försökte få en förklaring på vad hon menade, men precis när hon såg på mig att något verkligen inte stämde så ringde telefon, sen blev det inget mer prat om det.


Sedan for mamma och jag efter ett snabbt besök hos frisören vidare till pappa.

Det verkade inte som att mamma fattade nåt. Hon sa att hon gjorde det, men hon betedde sig inte mot pappa som så. Hon var mer intresserad av kvällstidningen vi köpt till pappa än av att prata med honom.

Förstår hon inte eller klarar hon inte situationen?


 
 
Carola m 7

Carola m 7

27 januari 2009 00:32

Ville bara skicka ett fång med cyberrosor till dig och din familj, det låter tufft nu:(
Hoppas att din pappa kommer att bli bättre av behandling, vad det nu blir för nåt.
När jag läser det du skriver om dina föräldrar så ryser jag inombords, det är precis så man inte vill att det ska bli, varken för ens föräldrar, eller en själv, eller nån man står nära öht.
Att det kan finnas så märkliga sjukdomar som demens av olika slag, som förändrar och förstör så otroligt mkt, hjärnan är en märklig manick.
Hur som helst, en stor kram och massa styrka från mig till dig som gör ett så stort jobb!
Ta hand om dig!

http://wetterholm.bloggagratis.se

 
Ann

Ann

27 januari 2009 10:01

Och nu gråter jag men det gör inget!
Älskade älskade vännen! Jag kan se dej framför mej.Du grät säkert i din ensamhet i bilen också...Önskar jag kunde göra något!
Kramar i mängder!

http://lillanslilla.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Trollena - 20 oktober 2009 22:00

Åkte till mamma och pappa i morse som jag lovat. Allting verkade så bra där, mamma var på hyfsat bra humör och hade inte en aning om vad det var hon hittat under sängen igår kväll. Hon for iväg till aktivitetscentret en timme efter att jag kommit d...

Av Trollena - 19 oktober 2009 19:52

-Hej, det är jag. Nu vet inte jag hur jag ska göra och hur jag ska kunna prata med någon. Jag har ju ingen telefon nå´ mer. - Vad menar du? Du pratar ju i telefonen nu. - Jag menar att jag har ingen lur och hur ska jag då kunna prata med någon? ...

Av Trollena - 16 oktober 2009 19:03

I dag på min lediga dag har jag varit och klippt håret. Hade barnen med mig och tjejen min hade sån hemsk hosta. Hade planerat att vara en stund hos mamma och pappa idag, men det sket sig eftersom jag är rädd att pappa ska bli smittad. Jag kilade b...

Av Trollena - 13 oktober 2009 23:08

På förmiddagen när jag var in till pappa (mamma var på aktivitetscentret) så hade fortfarande ingen kommit och hämtat kartongerna, däremot såg det ut som de hade varit och grävt i dem men det kan ju lika gärna vara mamma som gjort det. Nu i kväll när...

Av Trollena - 13 oktober 2009 08:10

Tidig morgon med en rejäl genomgång av tandhygienisten och kontroll av tandläkaren och besök på två olika banker. Det är inte klokt vilken väntetid det var på den ena banken.   Sedan styrde jag stegen mot mamma och pappa. Pappa var rätt pigg oc...

Skapa flashcards