Bolibompa-dax. Det är då man hinner med att blogga.

Ringde mamma i dag och talade om att hon kunde åka upp till sjukhuset till hörcentralens drop-in om hon ville idag. Det ville hon.

Hon tog bussen upp och jag mötte henne på sjukhuset och hjälpte henne bort till hörcentralen.

Där förklarade jag som det var att mamma hade tappat bort sin hörapparat och att vi letat efter den och nu hade vi gett upp.

Då satte mamma igång;

- Ja du förstår, nu måste jag få hjälp. Jag hör ju ingenting, jag har ju två hörapparater men jag har tappat bägge två.

- Nä mamma, det är pappa som har två hörapparater. Du har bara en.

Hon tittade på mig som att jag var komplett galen.

- Jag vet väl själv att jag har två hörapparater.

Nu började rösten gå upp i falsett.

- Nä, du har bara en.

Nu stampade mamma med foten i golvet. Jag skyndade mig att tillägga;

- Vi låter dem titta i din journal, så fixar dom det här.

Det nöjde sig mamma med.

Det blev en dyr historia att tappa hörapparaten och ändå var den här avskriven rätt mycket. Om hon nu skulle tappa den nya så skulle det kosta närmare 5000 spänn. Måste kolla upp hur hon har med försäkring.

Mamma misstänker att det har försvunnit lite pengar hemma hos dem. Det vet jag inte vad jag ska tro om. Det är ju mycket folk som rör sig hos dem, men mamma brukar också hålla på flytta runt allt i lådor och skåp och överallt. Så de kan ju ligga i princip var som helst.

Ska försöka åka dit på lördag och leta igenom allt.

Och,,,,det stod i journalen att mamma hade en hörapparat.