Alla inlägg den 2 oktober 2008

Av Trollena - 2 oktober 2008 20:12

Jag kom till mamma och pappa en kvart innan demensteamet skulle komma och det första jag märker är att pappa bara har en hörapparat på sig.

Den andra var spårlöst borta (lägenheten borde snart vara tömd, eftersom allt bara försvinner), jag sökte och sökte, men kunde naturligtvis inte hitta den. Typiskt en sån här dag, när de skulle komma för att prata med mamma och pappa och när vi nu äntligen skulle till hörcentralen.


Två sjuksköterskor och en arbetsterapeut kom på utsatt tid.

Mamma tog det med ro och satte igång att prata som med vem som helst. Tror att hon var ganska nöjd med att hon fick så mycket uppmärksamhet.

Det var allmänt prat och utfrågning om vad mamma gör på dagarna, vad hon kan och hur hon känner.

Mamma fick prata och jag försökte att bara sitta och lyssna, men det är svårt att vara tyst när hon berättar om hur mycket mat hon lagar varje dag.

Jag rättade henne i efterhand när jag pratade med en av dem ensam.


Mamma upplevdes inte som så snurrig under de timmar de var hos oss, men hon var forcerad, tappade tråden, bytte samtalsämnen, glömde namn och substantiv som vanligt.

Men hon var positiv och sa själv att just nu så känns saker lättare, men det har jag ju lärt mig, den känslan kan vara borta en timme senare.


Mamma fick gå in i köket tillsammans med arbetsterapeuten för att koka kaffe och duka fram. Det klarade hon inte, fick jag veta i efterhand, utan vägledning. Ingen överraskning.


Sedan försökte de ta en liten koll på pappa, men jag tror det blev lite svårt eftersom att han inte hörde så mycket.

De var väl tveksamma på om han ens hör hemma på geriatriska eftersom att det mer verkar på honom som att något hänt och inte att det är en smygande demenssjukdom.

Jag förstod det som så när vi pratade om pappa, men jag kan ha missuppfattat det.

Vi får väl veta när CT:n är gjord.


Vad syftet med deras besök och vad det kan leda till tycker jag är lite luddigt. Men det är väl troligen för att få en helhetsbild av mamma för att kunna gå vidare i utredningen.

De säger också att de kan fungera som stöd, men det verkar mest bara vara moraliskt stöd (och vad hade jag förväntat mig då?) och det vet jag inte om det hjälper så mycket,,,,eller jo, kanske. Det kan väl kanske vara bra att ringa och fundera och ventilera känslor ibland,,,fast jag har ju en blogg, så det behöver jag nog inte heller.

Sluta gnäll nu, Trollena!


De tyckte i alla fall att jag hade ordnat allt det praktiska bra, med mat och larm och timer och sånt.

Att få lite beröm är ju alltid trevligt, Gud, vad barnsligt, men när mamma och pappa sällan märker vad jag gör för dem så suger jag åt mig av allt utifrån. Bekräftelsebehov?


Sen var det nästa grej som jag tänkte skulle vara gjort i ett kick.

Som vanligt hade jag glömt hur långsam min pappa är,,,det var han redan innan han blev sjuk.

Men till slut kom vi i alla fall iväg till hörcentralens drop-in, där kön var lång. När vi väl kom fram så sa audionomen att hörapparaten var igenproppad av vax och det enda hon kunde göra i dag var att göra ren den, men sen måste pappa fixa öronen innan hon kunde prova ut nya snäckor.

Nu insåg jag att vi inte skulle hinna in på öronmottagningen och göra det, eftersom att hemtjänsten väntade på pappa, så jag gick dit för att prata med dem för att få en tid på måndagmorgon så att vi kan passa in det med hörcentralens nästa drop-in tid.

Men så lätt gick det inte.

Nä, vi måste göra detta på vårdcentralen och sen fara upp på hörcentralen.

Vad trött jag blir,,,jag som ville kunna fixa detta snabbt.

Jag försökte förklara mitt dilemma om hur svårt jag har med att försöka hinna med att skjutsa, att han inte kan åka själv eftersom att han inte hör något och att hans fru är dement och bara blir arg på honom för att han inte hör. Jag vill boka en tid!

Men,,,Nej!

Jag sa att jag skulle försöka ordna det med vårdcentralen, men om de inte kan ordna en tid till måndagmorgon, som stämmer med hörcentralens tider,

så kommer vi in akut på måndagmorgon. Det är den enda dag jag kan ordna det utan att behöva ta en till semesterdag,,,nån måtta får det vara!


Upptaget på telefontiden på vårdcentralen hela eftermiddagen, suck!


Förutom att hörapparaten försvunnit, så hade också födelsedagsbuketten från min familj försvunnit. Imponerande, eller hur!


Däremot hade väskan med plånboken dykt upp. När jag frågade mamma var hon hittat den så säger hon förvånat;

- Hittat? Det vet jag inget om. Den har väl inte varit borta?



Av Trollena - 2 oktober 2008 08:38

I dag tog jag en semesterdag för att kunna möta upp med mobila demensteamet hemma hos mamma och pappa.

Det ska bli spännande att se var detta kan leda och vad deras uppfattning är.


Ska nu också äntligen ta mig tid att ännu en gång åka med pappa till hörcentralen så att han får träffa en audionom som fixar nya snäckor åt honom.

Sen är det bara att hålla tummarna att det hjälper.


Jag skriver i kväll om hur det gått.

Skapa flashcards