Jodå, jag och minstingen kom iväg till stugan med mamma och pappa.

Men det är omständigt.

Extra omständigt för att mamma säger att allt är med och när jag kollar så saknas viktiga saker, och när jag hämtar de grejorna så hinner mamma packa upp det som redan är nerpackat.

Under tiden har jag skickat pappa på toaletten så att det ska vara klart. Innan jag är färdig med packning och leta saker och hjälpa pappa med skor och så,,,,så är det dags för toaletten igen.

Och så är det bara att vänta, för min pappa är som sagt inte den snabbaste killen.

Till slut kom vi i väg.

Jag sa åt mamma att börja plocka sina bär som hon tjatat om, men hon gick och plockade i precis allt annat.

Jag och lill-pojken lämnade dem ensam en stund så att de skulle få känna att de var där själv, men när vi kom tillbaka hade mamma fortfarande inte plockat några bär.

Efter någon timme till så sa jag att det var dags att börja röra på sig hemöver,,,,,åh, vilket liv det blev.

-Jamen vi ska väl inte åka hem nu?! Jag har ju inte hunnit plocka några bär!

Mamma blev jättearg och började prata om att de skulle stanna kvar. Återigen samma förklaring; någon måste komma och ge pappa insulinet.

Mamma förstod inte. Pappa förstod, men tyckte att jag kunde komma tillbaks vid åtta-tiden på kvällen och ge insulinet och sen komma tillbaks i morgon bitti och ge insulinet.

- Är ni medveten om att jag bor mer än sex mil härifrån?

- Jaaa.

- Nej, där går gränsen! Jag sitter inte och kör bil i flera timmar per dag för att ni inte kan planera. Jag måste också få leva.

De förstod det, men det var ett fasligt liv där ett tag.

Till slut lugnade mamma ner sig och hon hade ett tag funderingar på att hon skulle stanna kvar själv, men det blev inte så.

Hon hade ingen mobiltelefon med sig, så hon skulle inte kunna ringa om det var nåt, så för mig kändes det ganska bra att hon följde med hem.

För övrigt tyckte jag att det kändes som en eftermiddag med många hårda ord mot mig, även om jag vet att hon inte menar dem.

Men roligt är det inte.

Natten blev fylld av mardrömmar. Av de jag kommer ihåg så slutade de med att pappa hamnade på akuten.

Måste vara dåligt samvete eller nåt som gör att man sover så här.

Ska höra med resten av familjen vad planerna är för dagen, om inget är planerat tar jag nog med mig mamma och pappa till stugan, lugnar mitt dåliga samvete och förhoppningsvis förgyller några timmar för dem.